Brister i skolmiljön hindrar inlärningen

Barnverket och Astma och allergiförbundet anser att skolpolitiken måste kompletteras med ett program för att förbättra skolans arbetsmiljö. SvD opinion tar den 4 april upp våra krav på politikerna att även ta upp arbetsmiljön i regeringens skolpolitik. ”Skolan bör fortfarande ha kvar arbetsmiljöansvaret, men inte ha behöva ta av skolans budget för att åtgärda själva skollokalerna och upphandla städning.”

Enligt en undersökning från Boverket och Energimyndigheten har 40 procent av skolorna fuktskador och ytterligare 40 procent en konstruktion som medför ökad risk för fuktskador, skriver SvD Opinion. Studier visar även att bristfällig ventilation och luftkvalitet kan påverka skolprestationer och ge ökade symtom hos personer med astma.

För att komma tillrätta med problemen i skolans fysiska arbetsmiljö föreslår vi regeringen att:

  •  inrätta ett investeringsstöd för att rusta upp skolbyggnader med fokus på åtgärder som rör inomhusmiljön.
  •  den som fattar beslut om att verksamhet ska bedrivas i en skola (skolhuvudmannen) ska också se till att lokalerna är ändamålsmässiga för verksamheten. Expertis när det gäller den fysiska arbetsmiljön ska anlitas regelbundet enligt reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete.
  •  tillse att allergironder används i det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolor och förskolor.
  •  införa krav på grundläggande kunskap om funktionshinder och hälsa för att erhålla lärarlegitimation.
  •  i skollagen införa krav gällande gruppstorlekar utifrån den forskning och kunskap som finns om inlärning.
  •  utreda förutsättningarna för att införa en elevskyddslag och införa ett krav på riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv lagstadgas.

Läs hela artikeln och mer om våra förslag och studierna som ligger till grund för dessa på SvD hemsida.
Astma och allergiförbundet

Gör din röst hörd – skriv under vårt upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö

Barnverket har sedan en tid ett Nationellt upprop för barns och ungdomars arbetsmiljö här på hemsidan. Vi riktar oss till utbildningsministern Jan Björklund, Sveriges Regering, Riksdag och huvudmän för förskolor och skolor!

Barnverket kräver att arbetsmiljölagstiftningen omfattar och tillämpas på alla barns och ungdomars arbetsmiljö, på samma sätt som för vuxna.

Skriv under vårt upprop här så gör du din röst hörd och hjälper oss i kampanjen.

Mediafokus på Förskolefokus arbete i Uppsala

Uppsala Nya Tidning har i sin nätupplaga under påskhelgen tagit upp det arbete som Förskolefokus i Uppsala bedriver för att påverka politikerna. Förskolefokus är en lokalgrupp inom Barnverket och de fick nog av de stora barngrupperna i Uppsalas förskolor. Genom sitt nätverk arbetar de för att påverka Uppsalas politiker och se till att förskolefrågan blir en central fråga inför valet 2014.

– Vi är trötta på att pengar får styra barngruppernas storlek och att man struntar i barnens behov. Vi är oroliga för hur barnen mår, säger Meta Dest till UNT.se.

Det är dags att ställa krav, säger Åsa Hammarborg till tidningen. Bristen på förskoleplatser i Uppsala har gjort att förskolorna de senaste fem sex åren ofta fått ta in fler barn än man egentligen planerat för.

Både alliansen och de rödgröna partierna vill minska storleken på förskolans barngrupper. Men buden är flera om hur stora de ska vara och hur det skal gå till. Det skriver UNT i uppföljningsartikeln på påskdagen.

Artiklarna i UNT.se

Tar strid för mindre barngrupper
UNT.se, 2013-03-28

Politiker vill minska barngrupper
UNT.se, 2013-03-31

Förskolefokus och Barnverkets lokalgrupp har en egen sida här på webbplatsen. Här kan du läsa mer om deras verksamhet och kontakta dem.

Både forskare och Barnverket stödjer Förskolefokus arbete för minskade barngrupper i förskolan. Här kan du läsa mer om Barnverkets förslag till barngruppernas storlek och våra riktlinjer för förskolan.

I december gjorde SVT en granskning av situationen på förskolor i landet. Här på hemsidan skrev vi en artikel om detta ”Starka reaktioner på SVT granskning av förskolan” och de reaktioner som de utlöste. Använd länken och läs mer om detta, se tv-inslaget och läs vad Barnombudsmannen och Förskoleministern sa.

Gör din röst hörd – skriv under vårt upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö

Barnverket har sedan en tid ett Nationellt upprop för barns och ungdomars arbetsmiljö här på hemsidan. Vi riktar oss till utbildningsministern Jan Björklund, Sveriges Regering, Riksdag och huvudmän för förskolor och skolor!

Barnverket kräver att arbetsmiljölagstiftningen omfattar och tillämpas på alla barns och ungdomars arbetsmiljö, på samma sätt som för vuxna.

Skriv under vårt upprop här så gör du din röst hörd och hjälper oss i kampanjen.

Kallelse och invitation till Barnverkets Riksmöte 2013

riksmote2013Vi hälsar välkommen till Barnverkets Riksmöte 2013.

Praktiska detaljer:

Tid: 20-21 april 2013, kl 9:30 – 12:00 samt kl 13:00 – 16:00
Plats: Södertörns folkhögskola, Stora Nygatan 27, Gamla Stan, Stockholm

Ersättning: Reskostnad (billigaste varianten) betalas av Barnverket mot kvitto

Anmälan: Alla är välkomna den tid de kan. Anmäl senast 15 april vilka pass (A, B, C, D, se program nedan) du kan vara med på, så vi kan planera mötet så bra som möjligt. Du skickar din anmälan via e-post samordning@barnverket.se

Det finns ett Facebook-evenemang https://www.facebook.com/events/152643468224182/ som du gärna får hjälpa till att sprida genom att bjuda in dina vänner. Anmälan är endast bindande via e-post samordning@barnverket.se eftersom riksmötet är uppdelat i fyra pass.

Motioner: Om du vill lämna en motion (förslag) till Årsmötet vänligen maila den till samordning@barnverket.se senast en vecka i förväg. Eventuella övriga mindre frågor anmäls i början av mötet.

Valberedning: Inför riksmötet söker Barnverket flera nya medlemmar som vill engagera sig i arbetet på riksnivå. Samordningsgruppen (Sg) behöver nya ledamöter! Vi söker framför allt personer med intresse och kunskap av samordning och organisationsledning. Barnverket måste bli effektivare i att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter (verksamhetsplan – budget – uppföljning) för att nå våra viktiga mål! En viktig post som skall nytillsättas är t.ex. kassör. Känner Du dig sugen och kallad själv? Eller har du förslag på annan person som skulle passa in på beskrivningen? Tveka inte att kontakta valberedningen: valberedning@barnverket.se

Program dag 1

Förmiddagspass A lördagen den 20 april:
09:30-10:00  Incheckning med kaffe och te
10:00-11:00  Programförklaring, välkomna, presentation deltagare, etc
11:00-12:00  Psykiska & fysiska faktorers betydelse för barns hälsa & lärande
Gunilla Niss & Monica Wester leder en workshop utifrån konceptet Hela Barnet
12:00-13:00 Lunch i egen regi på stan

Eftermiddagspass B lördagen den 20 april:
13:00-15:00  Presentation av förslag utifrån Genomlysningsgruppens arbete: Leder genomlysningen av de styrdokument som förskola/skola/fritids regleras av till att Barnverket bör göra en plattformsändring?
Barnverkets plattform: Utgångspunkten för Barnverkets alla aktiviteter och det varje individ tar ställning för genom medlemskap.
15:00-16:00  Workshop för lokala grupper samt ämnesspecifika arbetsgrupper för att diskutera & förbereda inför riksmötets formella del söndag eftermiddag

Program dag 2

Förmiddagspass C söndagen den 21 april:
09:30-10:00  Incheckning med kaffe och te
10:00-12:00  Workshop kring Barnverkets mål, från riksnivå till lokalnivå:
Barnverkets delmål för förskola, skola och fritidsverksamhet: För att öka förståelsen för Barnverkets övergripande mål skapas delmål. Delmålen fungerar som medel att nå det övergripande målet.
Barnverkets prioriterade delmål för nästkommande verksamhetsår: De prioriterade målen anger huvudinriktningen för det konkreta arbetet inom Barnverket under det kommande verksamhetsåret.
12:00-13:00  Barnverket bjuder på lunch

Eftermiddagspass D söndagen den 21 april
13:00-14:30  Årsmöte, se dagordning nedan
14:30-16:00 Utrymme för fortsatta workshops inom lokal- samt arbetsgrupper, samt konstituering av nyvald samordningsgrupp

Dagordning för årsmöte kl 13:00-14:30 den 21 april

a.  Upprättande av röstlängd

b.  Fastställande av dagordningen för årsmötet

c.  Frågan om Riksmötets behöriga utlysande

d.  Val av mötesordförande och sekreterare

e.  Val av två justerare tillika rösträknare

f.   Verksamhetsberättelse

g.  Ekonomisk berättelse och budget

h.  Revisors utlåtande

i.   Frågan om ansvarsfrihet för avgående sg

j.   Val av ordförande, kassör och övriga sg-ledamöter (totalt minst 5 personer)

k.  Val av sg-suppleanter (totalt 2 personer)

l.   Inkomna motioner

m. Val av revisor

n.  Val av valberedning

o.  Övriga frågor (vilka anmälts och antagits av Riksmötet under punkt b

Dagens utmaning

Dagens utmaningBarnverket utmanar nu Dig!
Ja, just Du, som är medlem i Barnverket och som tycker att:

  1. Barnverket står för något bra
  2. Barnverket behöver synas mera
  3. Du kan tänka dig att göra en liten insats

Det vi utmanar dig att göra är enkelt! 
Gör ett avtryck någonstans och signera med ditt namn, och medlem i Barnverket.

Ett avtryck kan t ex vara att skriva en kommentar på en blogg eller artikel som handlar om något som rör förskola/skola/fritids, elever eller föräldrasamverkan. Eller så kan du själv författa ett blogginlägg eller en insändare, som handlar om dessa frågorna.

Du får så klart hemskt gärna länka till oss, t ex till https://www.barnverket.se, sidan där man bli medlem gratis https://www.barnverket.se/?page_id=59 eller vårt upprop för barns arbetsmiljö: https://www.barnverket.se/?page_id=2161.

Dessutom vore det ju oerhört roligt att få en bild av just ditt avtryck, så om du vill får du gärna dela med dig av det – därefter kommer vi sprida det vidare! Du kan då själv lägga upp länk/foto etc på vår Facebooksida http://www.facebook.com/Barnverket, pinga oss på Twitter på @Barnverket eller maila samordning@barnverket.se.

Lycka till med utmaningen!
/Helena, samordningsgruppen

Digital samverkan

Bett 2013För någon vecka sen var jag iväg till London på BETT-mässan. BETT är världens största mässa för digitalt lärande. Jag reste iväg på uppdrag av Barnverket och med några speciella frågor i bagaget: Vilken betydelse har digitaliseringen av skolan för föräldrar och vilka möjligheter har föräldrar att ta del av det? Hur kan samverkan mellan hem och skola förstärkas när vi ger oss ut i cyberrymden?

Det är mycket teknik på BETT. Men när jag gick där och undvek att köpa med mig sju nya smartboards eller övertygas om förträffligheten med vissa pedagogiska program, så tänkte jag att det egentligen är lite oväsentligt vilka digitala verktyg som används. Det som egentligen betyder något är den samverkanspotential som finns i digital teknik. Min övertygelse om det stärktes också när jag pratade med utställare och pedagoger om den pedagogik som omger det digitala lärandet. Det jag upplevde på BETT gav mig flera nya tankar om hur vi med hjälp av digitala medel kan öka samverkan mellan hem och skola, precis det som Barnverket arbetar för.

Vi lever idag ett aktivt liv och våra arbeten gör det kanske svårare att engagera sig i sina barns utbildning på en daglig basis. Ett tydligt exempel på det är kanske att allt fler väljer att ta hjälp av läxläsningsföretag när barnens läxor ska göras.

Föräldrar kan idag få en bättre inblick i sina barns skolliv än förr eftersom de digitalt kan få tillgång till en mängd information. Skriftlig information samt betyg, närvaro och klasschema går idag att få online. Det har varit vanligare för de äldre årskurserna, men numer inte ovanligt i de lägre. Lärplattformar, online-rapportering och digitalt lärande blir allt vanligare.

För dagens arbetande föräldrar kan online-rapportering vara nyckeln till att hålla sig informerad och uppdaterad om deras barns utveckling. Men frågan är om det är endast det som föräldrar vill, att få rapportering av att allt är ok. En avbockning av att ämnen klaras av och betygen erövras.

Jag tror att föräldrar + engagemang = positiv lärande.

Föräldrarna är en viktig del i sina barns utbildning. Om de uppmuntrar och visar ett intresse för vad barnen har gjort varje dag i skolan, vilka lärdomar de har fått och vilka frågor de har funderat kring, då ökar sannolikheten för att barnet blir intresserad av undervisningen och ökar sitt deltagande i klassrummet.

Ett effektivt digitalt system kan avsevärt sänka lärarnas arbetsbelastning om det används på rätt sätt, men det måste vara hanterbart för enskilda skolor och meningsfulla för föräldrar.

Många lärare och föräldrar är inte tillräckligt bekväma med tekniken och det kan snarare bli ett hinder än en förbättring av samarbetet mellan hem och skola att använda olika sorters digitala former. Om läraren inte kan använda de digitala verktygen kan de inte ge ifrån sig ett mervärde till föräldrarna och om föräldrarna inte är bekväma med online-rapporteringar så spelar det inte heller någon roll hur bra läraren försöker kommunicera digitalt. Att lärarna får adekvat fortbildning i digitala verktyg är alltså inte bara ett sätt att hjälpa lärarna i den administrativa bördan utan också en förutsättning för bättre samverkan med hemmen.

Att kunna använda digitala rapporteringssystem och verktyg blir en alltmer viktig del för att kunna ta del av att sitt barns utbildning och därför är det viktigt att se till att både lärare och föräldrar förstår och har tillgång till digital teknik. Att ta itu med så kallade ”digitala klyftan” är den största utmaningen. Om vi inte kan minska den så kommer en ökad grad av digital information inte att ge ett bättre samarbete mellan skola och hem, utan det kanske snarare försämrar den interaktion som föräldrar och skola har.

Införandet av teknik som ett sätt att uppdatera föräldrar och att förbättra kommunikationen kan inte ses som en ersättning för att också kommunicera öga mot öga. Digital teknik bör bidra till att stimulera en dialog mellan skola och föräldrar och kan vara en snabbare metod att informera och engagera föräldrarna än att invänta föräldramötet. Behovet av verklighetskontakt är fortfarande lika viktigt, men med hjälp av digital teknik kan föräldrar möta skolan med mer förhandsinformation än tidigare. Om digital teknik används på ett bra sätt kan det därför vara ett mycket bra komplement till traditionella former av kontakt.

Men digital teknik ger också en risk att utesluta föräldrar ekonomiskt och det kan, som sagt, förstärka en digital klyfta. Många av oss tar omedelbar tillgång till internet för givet och antar att alla hem har samma tillgång. Men i verkligheten finns det familjer som inte har en dator och inte heller har råd att gå ut och köpa en när skolans kommunikation kräver det. Att det står en dator i hemmet behöver inte heller betyda att man har en vana i att använda den för kommunikation på det sätt som skolan förutsätter. Vi måste hitta ett sätt att göra digital kommunikation tillgänglig för alla, både när det gäller tillgång till digitala verktyg och användarkunskaper. Vi lever i ett digitalt samhälle och barn kommer alltmer vara tvungna att kunna komma åt sitt skolarbete och resurser för sitt lärande online. Det gäller även för föräldrar.

Det borde finnas en nationell IKT-strategi för skolan och i den behöver man diskutera vad som kan göras för att se till att föräldrarna får likvärdiga möjligheter att ta del av det digitala material som skola och barn lägger ut i samband med undervisningen. Att utbilda föräldrar i digitala frågor är viktigt för att vi ska få en fungerande samarbete mellan skola och hem.

Att arbeta digitalt i skolan ger en möjlighet att skapa en uppsjö av intresserade och engagerande föräldrar. Det i sin tur skulle kunna ge en utökad och bättre samverkan mellan skola och hem. Som förälder behöver du känna dig inkluderad för att du ska känna engagemang i och vara motiverade av skolans arbete.  Skolan kan inte slänga ut ett digitalt rapporteringssystem utan att involvera föräldrarna i arbetet. Det finns olika sätt att arbeta med hur föräldrar och skola ska kunna utöka sitt samarbete digitalt. Här är några förslag:

Pilotprojekt
När man vill starta ett nytt sätt att arbeta digitalt, om det gäller ett rapporteringssystem eller ett digitalt arbetssätt med eleverna så kan man börja med det i mindre skala. Genom att välja ut två eller tre skolor i ett närområde kan man först se vilka positiva effekter arbetssättet skapar och upptäcka fallgropar att arbeta vidare från.  I ett dylikt pilotsystem ska man involvera även föräldrarna för att komma underfund med hur kommunikationen fungerar åt båda håll. Vilka möjligheter ger det nya systemet för föräldrar att bli delaktiga? Att låta föräldrarna komma med sina åsikter och idéer gör att man kan undvika att föräldrar upplever informationen som ett enkelriktat spår.

Utbildningstillfällen i skolans regi
Skolan behöver utbilda och träna föräldrar i det sätt som de arbetar. Ett sätt kan vara genom att skapa flera tillfällen under terminerna då föräldrar och lärare kan mötas för att diskutera möjligheterna med det digitala arbetet. Skolan måste också anse att föräldrarna har olika förmågor. Vissa kommer vara vana vid att använda datorer på daglig basis på jobbet, medan andra inte alls har samma datorvana. Dessutom kan det sätt som skolan arbetar digitalt vara nog så främmande även för den som tillbringar arbetsdagen framför datorn. Detta är en utmaning som alla jag tror att skolan måste ta på allvar och sitt ansvar för.

Online lektioner
Som förälder ska du efter arbetet hämta barn på förskolan, handla mat, laga mat, läsa läxor med barnen, städa och se till att alla kommer i säng. Kläm gärna in ett träningspass där också. Det kan helt enkelt vara svårt att hitta tid att mötas i skolan. En sätt att involvera föräldrar som har svårt att hitta tid i sitt schema för de tillfällen som skolan annonserar ut skulle kunna vara att utbilda föräldrarna digitalt. Skolan kan skapa detaljerade steg-för-steg filmer för föräldrar där de kan få kunskaper kring lärplattformen och digitalt lärande. De kan på så sätt få tillgång till viktiga kunskaper för att öka samarbetet med skolan i ett längre perspektiv. Filmer av det här slaget finns dessutom finnas kvar när man behöver en påminnelse om något eller användas vid de ”utbildningstillfällen” som jag nämnde ovan.

Inkluderande uppgifter
Ett annat alternativ sätt att engagera föräldrarna är att lägga ut lärande uppgifter för föräldrarna att lösa tillsammans med sina barn. Att aktivt delta i undervisningsmetoderna inkluderar och engagerar samt ökar förståelse för barnens vardag och lärarnas arbete. Nyckeln till ett framgångsrikt införande av digitala verktyg ligger delvis i en inkludering av föräldrar, barn och lärare kring ett gemensamt projekt, vilket kan öka engagemanget för alla parter.

Engagera barnen
Eleverna som har använt digitala verktyg kan snabbt bli de mest erfarna på att använda dem. Det är därför inte fel att använda barnens kunnande som en positiv. Elever kan hjälpa lärare som inte känner sig lika säkra, de kan hjälpa sina kamrater i den egna och i andra klasser de kan vara med och utbilda och engagera föräldrarna. Barn kan oftast göra digital fortbildning bra mycket  intressantare än vad en vuxen kan, att de dessutom känner att deras kunskaper är viktiga ger ett mervärde åt dem själva också.

Det är dags för skolor att börja utöka det digitala samarbetet med föräldrar. Om vi inkluderar föräldrarna i det digitala arbetet kan alla parter få fördelar av det. Då tänker jag alltså inte bara att föräldrar ska få del av frånvarorapportering eller uppnådda resultat.  Ett positivt digitalt samarbete mellan hem och skola påverkar barnen positivt och både föräldrar och skola kan vara ett bättre stöd för barnen i deras kunskapsinlärning. Det är skolans ansvar att börja engagera föräldrar och skapa medvetenhet kring digitalt lärande och arbete. Det är föräldrarnas ansvar att ta till vara på de möjligheter som skolorna ger att lära sig om digitalt arbete i skolan – och om det inte finns påpeka det behovet för skolan.

Ansvaret för våra barn är gemensamt och att samverka digitalt är av vikt för att de ska kunna få de bästa möjligheterna och nå sin största potential.

Så välkommen ombord alla föräldrar. Våga låta ditt barns lärare visa sina digitala kunskaper våga ta plats för att öka din egen digitala kunskap om skolan.

Karin Brånebäck
kilskrift.blogspot.se

Karin BrånebäckKarin Brånebäck arbetar som 1-7 lärare i Täby och bor i skärgårdsstaden Vaxholm. Hon har ett stort intresse för skolutveckling och arbetar mycket med IKT-pedagogik i sin undervisning. På hennes blogg Kilskrift skriver hon om IKT-pedagogik och skolutveckling. Bloggen är är en av de åtta officiella bloggarna på SETT2013.

Till BETT2013 (22-25 januari 2013) var Karin utsänd av Barnverket. BETT är en mässa i London för lärande, skolutveckling och hur modern teknologi kan användas för att göra lärande roligt och spännande, inte bara i skolan utan under hela livet.

 

Vuxna är varandras arbetsmiljö, barnen varandras framtida förutsättningar?

Ämne: Förskolan
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.

Genomlysning förskolanVuxna är varandras arbetsmiljö, barnen varandras framtida förutsättningar? Barnens i förskolan, med sina behov, begränsade automatiskt av någon annans krav på utrymme, vare sig det är fysiskt, tids- eller resursmässigt. Skrik högst eller var alltför passiv; allt  däremellan får gå igenom att bli sedda på riktigt.

Ge barnen yta att snurra på, en vuxen att brottas hjärtligt med, såväl verbalt som handgripligen och jämnåriga att relatera till i samtal och kvalitativ samvaro, är det inte det förskolan ska stå för? En grund där vuxna sätter ramar för säkerheten och tryggheten med en tilltro till allas goda vilja, förmågor att utvecklas till vad de vill, en tid med ett egenvärde utan underförstådda mål att bli produktiva medborgare framöver som enda vits.

Att få utlopp för tankar, känslor och behov, känna var deras egna och andras gränser ligger och vad som betyder något för mig som fullvärdig person, fast mindre mätt i storlek. De professionella vuxnas goda vilja, ambitioner och ork är inte oändliga då en verklighet med emotionellt instabila barn utan reellt närvarande föräldrar kräver sin rättmätiga uppmärksamhet på förskolan, då oavbruten tid, utan distraktioner från skärmar och signaler inte ofta ges.

Att bli sedd, lyssnad på och tagen på allvar är ett utrotningshotat beteende hos dagens förebilder, uppkopplade och fysiskt närvarande men otillgängliga och långt borta i en annan parallell värld där barnen stoltseras med som underfundiga varelser med tokiga tillrop. En både känslomässigt stabil och en fysisk självkänsla att bottna i för framtiden är det bästa vi kan skicka med de små från förskolan med dagens förutsättningar och utmaningar!

Ge den som liten är en rättvis start och möjligheterna att bli den allra bästa  utifrån just denne, inte utifrån den barngrupp de råkat hamnat i, med ett sammanhang av en lämplig grupp vuxna och barn valda utifrån kommunens aktuella finansiella  situation!

ALLA måste få plats, sin egen!

/förälder, förskollärare & förskolechef

Hjälp oss!

Vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se

Genomlysning av förskolans styrdokument

Ämne: Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98Välkommen vara med i Barnverkets genomlysningsarbete!

Barnverket är ingen myndighet med resurser för egna utredningar och större undersökningar. Vår styrka är att finnas i verkligheten som föräldrar, personal och andra personer med intresse för förskola, skola och fritids. Våra erfarenheter är viktiga och behöver komma fram för att påverka beslut i samhället.

Var med du också och dela med dig av dina erfarenheter, gör din röst hörd och hjälp till att påverka!

I mer än tolv år har Barnverket nu samlat erfarenheter. Den erfarenhetsbank vi har att tillgå är därför både stor och en kraft att räkna med. Och än större blir den efter hand!

När det gäller styrdokumenten har Barnverket självfallet inte möjlighet att utreda alla aspekter som krävs för att göra en fullständig genomgång och bedömning av dessa, utan vi måste begränsa oss till aspekter vi finner viktigast. Vad som upplevs som viktigt är troligtvis sådant som har att göra med hur verksamheter och huvudmän för dessa hanterat och hanterar de uppgifter de har i samhället. I detta fall alltså hur det blivit och är i förskola/skola och på fritids.

Man kan naturligtvis studera styrdokumenten från mängder av infallsvinklar; jämföra med tidigare (t.ex. 90- talets eller tidigare läroplaner, skollagar och förordningar), utgå från vissa begrepp som t.ex. ”kunskapssyn” och ”människosyn”, bedöma utifrån egna perspektiv eller vissa förhållningssätt (idévärldar eller likn.) o.s.v. o.s.v.. För att få bredd i arbetet med genomlysningen av styrdokumenten behövs säkerligen många olika perspektiv!

Här följer en kortfattad jämförelse mellan den nuvarande läroplanen för förskolan och den tidigare (som var den första läroplanen för förskolan i Sveriges historia) följd av reflektioner.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010

Nya läroplanen för förskolan är som titeln säger densamma som den från -98, förutom att den är reviderad. Vad innebär då detta mer konkret?

Jo, om man lusläser kan man se följande:

  1. Likheter:

Så gott som allt i den gamla finns med i den nya. De små förändringar som finns i den nästintill likalydande texten handlar om uppdateringar och omstruktureringar.

  1. Skillnader:

Det finns tillägg. Det finns ca sex nya strävansmål under rubriken ”Utveckling och lärande”. Andra tillägg är riktlinjer för vad förskolläraren ska ansvara för gällande verksamhetens mål och riktlinjer. Dessutom har ”Förskolechefens ansvar” tillkommit under egen rubrik.

Ett fåtal omformuleringar finns, som mest tycks hänga samman med de nya ansvarsfördelningarna.

Reflektioner

Vad kan man då tänka om hur ovanstående skillnader mellan den gamla och nya läroplanen för förskolan, påverkar helheten? Ger förändringarna oss signaler om aktuella samhällsförhållanden man velat få med i det nya dokumentet? Om så är fallet, hur visar sig det nya och hur påverkar nyheterna dokumentet som helhet? Och, det viktigaste: Blir förskoleverksamheten bra om man följer dokumentet så som det står nu?

Man kan t.ex. tänka att:

De sex nya strävansmålen (som bl.a. handlar om specifikt lärande i matematik, naturkunskap, teknik och språk) rubbar den balans som kanske fanns i den tidigare läroplanen vad gäller de små barnens behov av trygghet, stimulans och utmaningar som unika individer med fysiska, psykiska och sociala behov i samspel.

Mycket av innehållet i riktlinjerna för vad förskolläraren ska ansvara för verkar orealistiskt. Man kan t.ex. fråga sig vem som ska ta hand om barnen under den tid förskollärarna sköter alla de uppgifter som handlar om samordning, ledning och dokumentation.

Att förskolechefens ansvar är att ansvara för att verksamheten bedrivs enligt målen och uppdraget i dess helhet och har ansvaret för förskolans kvalitet signalerar mer kontroll och övervakning än gott ledarskap med ambition att skapa en bra och välbalanserad verksamhet utifrån de behov barnen har.

Om detta tänker och tycker jag följande:

Mycket kritik har funnits gällande bristfällig implementering av styrdokumenten från 90- talet och att den kritiken inte är oberättigad har både undersökningar och erfarenhet visat. Barnverket hade troligtvis inte heller funnits om förutsättningar getts att uppfylla de krav den stora förändringen gällande bl.a. kunskapssyn som 90- talets styrdokument innebar.

Att nu driva igenom en motsvarande förändring med hjälp av ett starkt hierarkiskt system med bärande inslag av övervakning, kontroll och bestraffning på såväl individ-, lokal enhets- som kommunalnivå är tydligt märkbart inom vårt nutida skol- och omsorgsväsende.

I effektivitetens, tydlighetens och likvärdighetens namn ser vi som resultat en överdriven likriktning där fokus ligger på måluppfyllelse och att motsvara färdiga kunskapskrav efter mallar. Detta är något helt annat än att utgå från barnets unika individuella förutsättningar och behov (nyfikenhet och lust att lära). Även om det fortfarande står att barnet ska ges stöd och stimulans där det befinner sig ska stödet resultera i något förbestämt. Alla ska passas in i samma mallar. Vad händer då med alla som inte har möjlighet till detta eller som inte kommer till sin rätt om de måste formas i de obligatoriska formarna? Skapas kreativa självgående framtidsmänniskor i ett sådant system?  Jag tror inte det och kan inte dölja att jag i detta anar inskränkt människo- och kunskapssyn. I denna tappning har den kvalitativa kunskapssynens värde förlorats. Även förskolans nya läroplan bär spår av detta missgrepp!

Eva Datta, Genomlysningsgruppen
Förälder med barn i gymnasiet och mormor med barn i förskolan
Gymnasielärare med erfarenhet från grundskolan

Hjälp oss!

Vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se

Riskbedömningar – en viktig faktor i ett kvalitetsarbete

Ämne: Skollagen (2010:800). 4 kap. Kvalitet och inflytande, Systematiskt kvalitetsarbete 2-8.
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

SkollagenRiskbedömningar –  en viktig faktor i ett kvalitetsarbete

Min erfarenhet är att riskbedömningar är en mycket viktig faktor i ett kvalitetsarbete.  Detta för att förebygga stress, ohälsa och skada hos de individer som befinner sig i verksamheten samt också för att utveckla en verksamhet med hög kvalitet och nå målen tillsammans med medarbetare som ”mår bra”.

När jag ser till skolväsendet, som arbetar med skolutveckling och barns hjärnor och kroppar, som är under utveckling, här och nu och inte går i repris, borde riskbedömningar utifrån ett barn-/elevhälsoperspektiv vara en av de viktigaste faktorerna i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete.

Man måste därför ställa sig frågan hur politiker, beslutsfattare och tjänstemän har tänkt, i ett land där den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar och skolresultaten sjunker, när man i Skolverkets allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet (2012) finner ordet ”utveckling” 124 ggr, ”kvalitet- ”165 ggr och ”mål” 194 ggr samt ”riskbedömning” 0 ggr!? 

Monica Wester, Genomlysningsgruppen
Förälder, Barn- och skolergonom, Leg sjukgymnast

Hjälp oss!

Vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se