Kategoriarkiv: Förskola

Dags att agera för en bättre skola!

Insändare till Mitti från tidigare lokalt nätverk i Upplands-Bro, 26/8-14. 

Dags att gå från ord till handling!

Det är mycket prat om att förbättra resultaten i skolan men inte hur. Att hänvisa till höjda löner och karriär som enda lösningen blir tomma ord. Det är dags att höja hela utbildningsbudgeten och se verksamheterna som de ser ut. Att ha ett helhetsperspektiv och lyssna på pedagogerna samt föräldrarna för att förstå verkligheten.

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” står det i skollagen. I förskola är utbildning ett nytt begrepp där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att barn mår, utvecklas och lär bäst i mindre grupper oavsett ålder. Barns utveckling, hälsa och lärande kräver hälsofrämjande miljöer. Deras kropp, hjärna och sinnen befinner sig i en stark utveckling som påverkas direkt av den psykosociala och fysiska miljön.

Trots detta har barnantalet i grupperna växt genom åren. Samtidigt är det färre närvarande personal i grupperna. Stora barngrupper, buller och störande ljud kan försämra barnens tal- och språkutveckling, läsförståelse, minne och koncentration. Fler barn trycks in i befintliga lokaler, många i dåligt skick med fukt, mögel, felaktig ventilation, få toaletter och dålig städning. Detta leder ofta till stress, sämre hälsa och skolresultat.

Det pratas om att barn med behov av särskilt stöd ska få det tidigt. Varför har det inte redan skett? Barn, föräldrar och personal kämpar i motvind, vissa blir utbrända. Ofta är det utdragna processer innan barn ens får det stöd de behöver men de flesta får inget eller bristfälligt.

För att ha en bra verksamhet behövs riskbedömningar och konsekvensanalyser ur ett barnhälsoperspekt. Det saknas helt idag. Självklart ska personalen ha bättre löner men de måste också ha rätt att lyfta brister i verksamheten utan att bestraffas.

Det är dags att gå från fina ord på papper till insatser som gör skillnad!

Föräldrakraft i Upplands-Bro
lokalt nätverk BARNverket

BARNverket i Godmorgon Almedalen

Under Almedalsveckan 2014 i Visby  medverkade BARNverket i webprogrammet Godmorgon Almedalen, #GMA14. Här kan du se vår ordförande Gunilla Niss och Greta R Schibbye tala om hur våra barn mår i förskola, skola och fritids.  BARNverkets inslag är 99.20 min in i programmet, klicka här.

GMA14.2

Läs gärna också rapport från Almedalen  2013 och 2014:

1. ”Jag vill sitta still men inte min kropp! Var är barnhälsoperspektivet i förskola, skola och på fritids?”, 2013:
http://www.barnverket.nu/?p=3265

2. “Vem bryr sig om barnens arbetsmiljö?”, 2012
http://www.barnverket.nu/?page_id=2899

Rätten att må bra!

Rätten att må bra – så skriver Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i deras annonsbilaga till Almedalsveckan i Visby. BARNverket vill lyfta flera viktiga saker som tas upp i tidningen!

Johan Carlson skriver bl a att “förbättringar i folkhälsan kräver ett mycket bredare angreppssätt, där vi strävar efter att förbättra själva förutsättningarna för en god hälsa hos medborgarna. Det räcker helt enkelt inte med att säga att individen har ett ansvar för sin hälsa, man måste ges rimliga förutsättningar för att kunna ta det ansvaret också.” Han skriver vidare att:

ETT OFFENSIVT folkhälsoarbete innebär att man till exempel försöker avlägsna hinder för god hälsa i form av dålig arbets- och skolmiljö, undermålig bostads- och kommunikationsplanering samt bristande möjligheter till rekreation och återhämtning. Allt detta kräver samarbete mellan offentliga aktörer och civilsamhället, såsom arbetsmarknadens parter, ideella organisationer och näringsliv. Alla har här ett ansvar och vi måste alltid slå vakt om grunden: evidensbaserade insatser stödda av ständig kunskapsutveckling. …. vi måste på allvar ställa oss frågan hur vi bäst främjar hälsan och förhindrar att människor blir sjuka. “

BARNverket tycker att dessa ord är viktiga att ta till sig. Vi har ett gemensamt ansvar att tillsammans ge våra barn rätt förutsättningar till hälsa, utveckling och lärande – först då kan vi få en jämnlik förskola och skola i världsklass. Utan att se helheten och utan att förstå att barn påverkas av den miljö de befinner sig i kommer Sveriges barn och unga inte ges en optimal möjlighet att utvecklas.

 

Faran med stillasittande

Faran med stillasittande tas upp i en artikel – något som är högaktuellt även bland barn och ungdomar. Vi har genom t ex Ingegerd Ericssons Bunkefloprojekt fått ta del av forskningsresultat som visar på vikten av daglig schemalagd motorik- och rörelseträning samt idrott i skolan, hur det höjer skolresultaten även i ämnen som svenska och matematik.

Folkhälsomyndigheten skriver om faran med stillasittande, visserligen från ett vuxenperspektiv men de tar upp att “människans grundläggande behov av motion fungerar dåligt i dagens bekväma samhälle där rulltrappor, tv-tittande, lättill- gänglig snabbmat och långa arbetsdagar framför datorn är självklara inslag” – något som direkt kan appliceras på våra ungdomar idag. De skriver vidare att sjukvården historiskt sett har tagit ansvar för människors hälsa, men att samhället helhetssyn på människan måste aktivera både den kommunala och regionala arenan, så som skolan, ideella organisationer och näringslivet. Det här tar vi upp i flera punkter i vår programförklaring.

 

"Det låter som en geting i mitt huvud"

barn_hörselskyddPÅ FÖRSKOLAN UTSÄTTS en halv miljon barn och anställda dagligen för höga ljudnivåer. En ny studie visar för första gången hur yngre barn i förskoleåldern själva uppfattar och reagerar på sin ljudmiljö. “

Så skriver folklhälsomyndigheten i sin annonsbilaga i Almedalen.

Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, om sin studie:

Vi såg att barn reagerar fysiskt och känslomässigt på starka och skarpa ljud, de upplevde ljuden fysiskt i magen eller i huvu- det, berättar hon. En flicka som vi pratade med sa ”det låter som en geting i mitt huvud”.  Barn har speciellt svårt att höra vad som sägs i bullriga miljöer och detta kan påverka språkinlärningen. Särskilt utsatta är barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning.

Trots åtgärder i studien var bullernivån fortsatt oacceptabelt hög, med tanke på både barnens och personalens hälsa. Forskarna menar att det är rimligt att anta att stora barngrupper ökar risken för höga ljudnivåer.

KERSTIN PERSSON WAYE påpekar också att ny forskning visat att barns hörsel inte är jämförbar med vuxnas. På grund av att ljudet som når trumhinnan påverkas av axlar, huvud och hörselgång, kommer förskolebarn som har mindre huvud, axlar och hörselgång att exponeras för ljud med en helt annan frekvensförstärkning än vuxna. Hon menar att detta gör att riskbedömningar vi har för vuxna kanske inte fungerar för barn 

Folkhälsomyndigheten skriver vidare i sin artikel att merparten av alla förskolor är byggda runt 1980 och planerade för mindre barngrupper. Det finns studier som sett ett samband mellan stora barngrupper och buller, liksom mellan buller och stress hos barnen. Och stressade barn låter mer än lugna. Vi står alltså inför ett komplext problem där barnen själva är den huvudsakliga bullerkällan.

Greta Smedje, chef för enheten för miljöhälsa vid Folkhälsomyndigheten,  menar precis som Kerstin Persson Waye att det akut behövs mer forskning på området.

– Vi behöver kunskap som kan ge oss ett grundligt underlag för nya allmänna råd för den här typen av bullerproblem. Vi behöver se över kraven på lokalerna och ge riktlinjer för möjliga åtgärder. Det vore också bra om storleken på barngrupperna minskade, säger hon.

BARNverket kan bara hålla med. Ett prioriterat område; minskade barngrupper skulle minska barnens stress, minska bullernivån, skapa bättre förutsättningar för tryggare relationer och alltså ge mer välmående barn som kan utvecklas i en hälsofrämjande miljö! Därför lyfter vi dessa frågor i vår programförklaring!

"Vi har kompetensen – men saknar förutsättningarna"

Det skriver förskolepedagoger från Hägersten/Liljeholmen i Stockholm. De har startat ett nätverk med pedagoger och en namninsamling för att förbättra villkoren för både barn och vuxna i förskolan.

Nätverket för förskoleförändring i Hägersten/Liljeholmen beskriver hur situationen på förskolorna försämrats de senaste åren och vilka konsekvenser det ger. En enkätstudie i Stockholm visade att  72 % av förskolepedagogerna hade övervägt att sluta sitt arbete. 63 % upplever att de fått mindre resurser att ge varje barn tid under de senaste åren. De hävdar, precis som BARNverket att ett maxtak för barngruppstorlek och personaltäthet behövs för att säkra kvaliteten i förskolan.  De kräver:

Ett återinfört tak kring antalet barn i grupperna: Aldrig mer än 15 barn per grupp!

En gräns för antal barn per pedagog, sett ur ett heldagsperspektiv: Aldrig fler än 5 barn per pedagog! 

• Ett tydliggörande kring exakt vilka arbetsuppgifter som ingår i vårt pedagogiska uppdrag. ”


“De barn vi möter i våra verksamheter har ett helt liv framför sig. Det är de som ska driva Sverige framåt när ni och vi blivit gamla, de ska vilja och orka bära vårt samhälle på sina axlar. För att ge dem förutsättningar för detta mäktiga framtida uppdrag måste vi ändra det rådande politiska synsättet på förskoleverksamheten; den kan aldrig bli en verksamhet som i första hand ska vara kostnadseffektiv. Vi är utbildade pedagoger, inte ekonomeroch de vi möter är människor, inte varor. Det är en grundläggande förutsättning att förskoleverksamheten måste få kosta pengar. Kvalitet kostar!”

BARNverket kan inget annat än att hålla med och rekommenderar därför alla att skriva under deras namninsamling!!

Förskoleföräldrarna i Solna aktiva i debatten!

solna_artikel_mitti20140527

Vårt lokala nätverk i Solna “Nätverket för föräldraråd i Solna” har det senaste året varit aktiva i förskoledebatten i sin kommun. De har nu satt ihop en enkät som samtliga politiska partier i kommunfullmäktige ombeds svara på, en enkät med frågor från förskoleföräldrar i kommunen. Enkätsvaren ska sammanställas och redovisas i augusti – och fungera som stöd för föräldrar inför kommunvalet i september. Se enkäten här!

De har även skrivit en mycket läsvärd insändare i “Mitt i Solna” om förskolesituationen i kommunen. (Bilden ovan).
Tyvärr är inte Solna ensamma om den här problematiken – och därför är vårt arbete på riksplanet enormt viktigt för att lagreglera barnens arbetsmiljö i förskolan.

 

Förskolans dag!! Vem tar ansvar för förskolebarnens "arbetsmiljö"?

I gårdagens DN kunde vi läsa om hur det pågår en granskning av den svenska skolans arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket har upptäckt en mängd brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Hot och våld, stress, dålig luft samt buller är problem som påverkar elever och personal.

BARNverket ställer frågan: Vem bryr sig om förskolebarnens ”arbetsmiljö” och hur hanterar vi till exempel buller och störande ljud ur ett barnhälsoperspektiv? Personalen kan få hörselskydd och vad får förskolebarnen?

Buller och störande ljud kan försämra barnets tal- och språkutveckling och den kognitiva utvecklingen, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Detta i sin tur kan leda till stress, sämre hälsa och skolresultat. Orsakerna till de höga ljudnivåerna är flera och kan bero på för många barn på för liten yta,  dåligt rustade lokaler och brister i organisation och ledarskap.

BARNverket vill nu att det fattas beslut om ta fram en barnmiljölag för barn i förskolan, skolan och fritids, där riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv och det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska syfta till att skydda barnens hälsa samt främja deras utveckling. 

 

BARNverket

 

 

Buller-extra:

Läs- och ljudtips för politiker, tjänstemän och personal samt föräldrar:

 Mät buller med din mobiltelefon, arbetsmiljöverket

Mindre barngrupper dämpar buller bäst i förskolan” 

Bullret i förskolan går att dämpa med ljuddämpande bord och leksaker som inte skramlar. Men effektivast är att minska storleken på barngruppen, visar ett projekt i Umeå.

“Hörselskydd på förskolan” 

Förbättra ljudmiljöerna i förskolorna. Fredrik Sjödin vid universitetet i Umeå anser att försiktighetsprincipen (Miljöbalken,2 kap §3) –  är viktig när det gäller just barn. 

Det låter som en geting i mitt huvud”, Göteborgs universitet 

Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. 

Buller från Brommaflyget påverkar 8000 barns lärande i förskola och skola!”

Forskning visar att barn är en högriskgrupp när det gäller buller och är sårbara för effekterna av kronisk flygbullerexponering. Bullret kan försämra den kognitiva utvecklingen hos barn, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Förskolor och skolor som utsätts för höga halter av flygbuller är inte några hälsoutbildningsmiljöer.

 

 

Förskolan – förvaring eller utveckling, vad vill politikerna?

WaldkindergartenI dagens förskola räcker ofta inte resurserna för at ge barnen en trygg och utvecklande utevistelse. På många håll i landet ger förskolechefer direktiv för hur barnens säkerhet under utflykter ska garanteras, ofta genom att sätta max antal barn/pedagog. Tyvärr är det så att eftersom personalen är för få och barnen för många blir många förskolebarn kvar på sin förskolegårdar under större delen av sin utevistelse på förskolan. Gårdar som inte sällan är för små och ostimulerande för att främja åldersanpassad lek, rörelseglädje och motorisk utveckling Vistelsen blir då mer av en förvaring än en hälsosam och utvecklande tid.

Dessutom verkar få förskolechefer sätta upp riktlinjer för hur barnens säkerhet ska garanteras på den egna gården. Då det finns staket och grindar slås avdelningarn ofta ihop och det är inte ovanligt att det är 2-3 personal på 40 förskolebarn. Det sunda förnuftet svarar på vad det blir för verksamhet – och att tillsynen inte blir optimal.

Vi har de senaste dagarna via media fått ta del av flera tragiska fall som inträffat pga tillsynsbrist. Och BARNverket har fått till sig flera andra fall där ren tur har avgjort att fallet inte behöver läsas om i tidningen. När ska barnens arbetsmiljö och säkerhet garanteras? Och när ska pedagogerna få rätt förutsättningar att driva förskola – och inte en osäker förvaring av små barn.

http://www.arbetarskydd.se/nyheter/olyckor/dodsolyckor/article3819340.ece

http://www.sydsvenskan.se/sverige/trearing-rymde-fran-dagis—gick-hem/