Förskola

Barnverket Göteborg uppvaktar Nyamko Sabuni

Idag uppvaktade Barnverket Göteborg Nyamko Sabuni på hennes besök på Skolverkets konferans om vuxenutbildning. Klockan 09.30 samlades Barnverket utanför konferansen på Folkets Hus bakom en banderoll med texten “Låt inte barnen betala krisen”, banderollen har varit ett igenkänt inslag på flera av Göteborgsföräldrar mot nedskärningars demonstrationer.

På plakaten fanns budskapet “mindre barngrupper i förskola, skola och fritids”.

Barnverket och kampanjen 5 minuter för barnens flygblad spreds utanför och fem förbipasserande föräldrar gick med i Barnverket.

Klockan 10.00 anländer ministern men var inte intresserad av att stanna och prata med föräldrarna utan skyndar sig in, med sig fick hon matrial från Barnverket.

Två timmar senare dyker dock Sabuni upp på det Cafe där aktiva i Barnverket sitter och diskuterar situationen på skolor och fritids.

Ann Nolin lägger fram förslaget om att lagstifta om barngruppernas storlek. Att göra skolverkets riktlinjer till lag.

Sabuni menar då att det inte behövs då kommunerna har riktlinjer.

– Vi kan ju inte lagstifta om allt, säger Sabuni och menar att kommunerna måste ha självbestämmande.

Diskussionen fortsatte om säkerheten i för stora grupper, om hur det ser ut på förskola, skola och fritids i Göteborg med upp till 50 barn på fritids på en pedagog. Men ministerns enda svar förblev

– Kommunerna har självbestämmande.

Barnverket kommer att fortsätta resa frågan om mindre barngrupper.

Kristofer Lundberg
Barnverket Göteborg

Mindre barngrupper i förskolan minskar spridningen av pneumokocker med 82%

I fredags (den 12/11) lade forskaren Diana Karlsson fram sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet –  Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae. Det vi i Barnverket direkt fastnade för var att en återgång till 1985 år nivåer på barngruppernas storlek i förskolan (13,4 barn) minskar smittspridningen av pneumokocker i samhället med 82 %. Det är helt fantastiska siffror som ger våra krav på nya riktlinjer för förskolan en helt ny tyngd från ett nationellt hälsoperspektiv.

Populärvetenskaplig sammanfattning

(Utdrag ur doktorsavhandlingen Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae. ISBN: 978-91-7457-027-4)

Pneumokocken är en bakterie som orsakar mycket lidande runt om i världen och anses vara ansvarig för 1-2 miljoner dödsfall varje år. Den ger upphov till allvarliga sjukdomar såsom lunginflammation, hjärnhinneinflammation och sepsis. Men pneumokocken kan även orsaka mindre farliga infektioner som öroninflammationer och bihåleinflammationer. Vanligen är det fullt friska personer, framför allt yngre barn, som bär på pneumokocker utan att uppvisa symtom. Bakterierna koloniserar då bakre näsvägg och svalg, men orsakar ingen skada på sin värd. Emellanåt övergår dock bärarstadiet till sjukdom – exakt varför detta sker vet man inte, men förmodligen spelar både värdfaktorer och den specifika pneumokockens egenskaper in. Dessa symtomfria bärare är dock viktiga ur smittspridningssynpunkt då de för pneumokockerna vidare till andra människor, som i sin tur också blir friska bärare eller utvecklar sjukdom.

Traditionellt sett har infektioner med pneumokocker behandlats med olika typer av antibiotika, framför allt penicillin. Men under de senaste decennierna har det blivit allt mer vanligt med resistenta pneumokocker. Resistens innebär att bakterierna har förändrats så att antibiotika inte längre är verksam mot dem. Den främsta orsaken till uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker är den omfattande användningen av antibiotika. I stora delar av världen är resistenta pneumokocker ett betydande problem. I Sverige, där vi varit lite mer försiktiga med antibiotikaanvändning, har vi en lägre förekomst av resistens bland pneumokockerna. Det förekommer även multiresistenta pneumokocker, dvs. pneumokocker som är resistenta mot penicillin och minst två andra antibiotika. Infektioner orsakade av resistenta pneumokocker försvårar och fördröjer effektiv behandling – många gånger är adekvat behandling insatt i tid livsavgörande för patienten. Ökad insikt och kunskap kring uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker är därför viktigt för framtiden. Målet med denna avhandling var ökad kunskap kring uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker genom att använda teoretiska såväl som empiriska metoder.

I den första artikeln konstruerades en kontaktnätverksmodell baserad på verkliga demografiska data som reflekterar dagens samhällsstruktur för ett genomsnittligt Sverige. Genom att bygga upp en fiktiv population, där individerna tilldelas unika egenskaper som ålder och sociala relationer, kan sedan smittspridning simuleras i populationen.

Modellens olika parametrar analyserades i syfte att se vilken åtgärd i samhället som är mest effektiv ur smittspridningssynpunkt. Det som framgick framförallt var betydelsen av gruppernas storlek på förskolorna, dvs. antalet barn per avdelning. Genom att simulera en minskning av antalet barn per förskolegrupp från 16.7 till 13.4 så minskade smittspridningen av pneumokocker i samhället med 82 %.

Här kan du hämta och läsa hela avhandlingen Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae

Protestlistan mot stora barngrupper lämnad till regeringen

Nu är protestlistan om kräver stopp för de stora barngrupperna och låg personaltäthet överlämnad till regeringen. Det är 2 000 barnskötare, förskollärare, psykologer som skrivit under uppropet. Vi har tidigare skrivit om initiativet som startades av föräldrar i Årsta här på på hemsidan.

Det var i tisdags, den 9/11, som förskolepsykologerna Gunilla Niss och Birgitta Lidholt och föräldrarna Kajsa Heinemann och Tobias Rydström personligen var vid regeringens utbildningsdepartement för att lämna över uppropet. Det ville lämna det direkt till den förskoleansvariga ministern Nyamko Sabuni. I stället fick de träffa hennes statssekreterare Amelie von Zweigbergk. Det hade även med sig artiklar, böcker och argument för varför det måste lagstiftas om barngruppers storlek.

Enligt rapport från gruppen var responsen “sådär”. Men kampen om att lagstifta om tak på barngruppernas storlek har bara börjat hälsar de. Både Gunilla och Kajsa är med i den nyligen valda samordningsgruppen för Barnverket så räkna med att vi kommer att höra mer från det här arbetet som vi kämpat för länge i Barnverket.

Läs gärna mer om mötet på utbildningsdepartementet i Kommunalarbetarens nätupplaga som hade en reporter på plats under mötet på utbildningsdepartementet.

Mer information:
Artikel tidningen Kommunalarbetaren
Uppropets hemsida – http://upprop.nu/MNLU
Insändare i allehanda.se (Örnsköldsvik)

Barnverkets valservice till föräldrar!

Kära föräldrar och väljare!

Barnverket uppmanar Er alla att rösta i valet med Barnens Bästa för ögonen. Som hjälp för Ert ställningstagande har vi ställt viktiga frågor till partierna om förskola, fritids och skola:

Jämför själv partiernas svar ordentligt i lugn och ro här: http://www.barnverket.nu/politikerfragor/overview.php

Men som snabb ”valservice” vill vi här ge alla väljare en kort kommenterad sammanfattning i form av Barnverkets valdebattsinlägg:

1. Arbetsmiljön i Förskolan

”Arbetsmiljölagen är inte direkt tillämplig på så små barn som i förskolan”, säger (m) och (c).  Folkpartiet säger att arbetsmiljölagen ”reglerar ett förhållande mellan anställd och arbetsgivare”.  Av dessa anledningar slår man bort våra krav. De rödgröna partierna däremot har lämnat in en gemensam motion i riksdagen om att arbetsmiljölagstiftningen ska göras tillämpbar även för förskolans barn, så som Barnverket krävt i många år.  Även (kd) vill verka för detta. Stor chans till majoritet i Riksdagen för en förbättring efter valet alltså!

2. Barngruppernas storlek i Förskolan

Här noterar Barnverket med stor glädje att (s) äntligen uttalar behov av att i nationella riktlinjer begränsa storleken för de allt för stora barngrupperna! Bravo!

(v) föredrar att satsa på personaltäthet, men utan riktlinjer. (kd) hänvisar till Skolverkets allmänna råd om max 15 barn per grupp.  Övriga partier säger som alltid: ” Detta är en fråga för kommunerna”. Problemet är bara att det har det ju varit hela tiden – och kommunerna har ALDRIG åtgärdat problematiken så länge som den funnits från slutet av 90-talet och fram till idag! Och alldeles för få följer Skolverkets allmänna råd.

3. Fritids betydelse för måluppfyllelsen i skolan

Flera partier (fp, s, v) verkar ha tagit intryck av Skolinspektionens kritik och Barnverkets fleråriga kampanj för att lyfta frågan om kvaliteten i fritidshemmen! (v) är allra tydligast och vill ha särskilda resursförstärkningar just till fritids, man vill också begränsa barnantal och öka personaltäthet till angivna nivåer! (s) och (fp) lyfter fram vikten av att utbilda fler och bättre fritidspedagoger, men (s) kritiserar fp för att utbildningen kortats ner. (fp) vill se över målen för fritids och knyta dem närmare skolans läroplan. (s) vill ”prioritera fritids före skattesänkningar”.

4. Elevhälsa och specialpedagogiskt stöd

Här förefaller alla överens – det ska finnas stor och nära tillgång till detta på alla skolor! Så varför fungerar det inte? Mantrat om ”kommunernas ansvar…” återkommer. Regeringen har i den nya skollagen förbättrat skrivningarna och lagt till att i teamen skall ingå även psykolog och kurator och ”personal med kompetens att tillgodose specialpedagogiska behov”.  Inget parti vill ange nivå på tillgång, annat än ”god”. (s) påpekar att all elevhälsa ska vara kostnadsfri.

5. Införandet av en ”Lex Skola”

Med detta menar vi en lag som ger all personal rätt och skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden, som brott mot skollag och styrdokument och kränkande behandling i förskola och skola. Detta är ett krav Barnverket drivit i flera år!

Här har det hänt mycket! (c)och (kd) har fått alliansregeringen att tillsätta en utredning om detta. (m) säger sig vara positiva, så även (s) som säger sig ha drivit frågan själva och (v) som talar om ”handlingsplikt”, inte bara anmälningsplikt, liksom (mp) även om dom inte tagit slutlig ställning. (fp) talar om anmälningsplikt vid misstanke om mobbning, men undviker svara konkret om Lex Skola. Barnverkets slutsats kan bara bli att Lex Skola kommer bli verklighet under nästa mandatperiod!

6. Är skolans fostrande och demokratiska uppdrag lika viktigt som kunskapsuppdraget?

Tveklöst ”Ja” svarar (c)!  De rödgröna partierna är lika tydliga i att dessa tre uppdrag är jämbördigt lika viktiga och befruktar varandra. (Fp), (m) och (kd) sätter kunskapsuppdraget främst, men menar också att de andra två är viktiga.

7. Skolans måluppfyllelse, kvalitet och politiska prioriteringar

Till sist men inte minst en kommentar om aktuell (2010-09-01) statistik från Skolverket som visar att antalet barn som inte klarade målen i grundskolans år nio FORTSATTE ATT ÖKA även förra läsåret, nu är det nästan 12 % som inte får godkänt i något eller några av kärnämnena och därför inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program (en ökning med nästan 1 % på ett år). Barnverket menar att detta är ett stort misslyckande för Jan Björklund och regeringens skolpolitik. Allt kan inte skyllas på andras gamla synder! På fyra år måste någon förbättring börja kunna åstadkommas av den minister som säger sig vara skolans bästa vän.

Barnverket menar att de åtgärder regeringen hittills infört bygger på en delvis felaktig analys – och därmed inte ger något resultat. Självklart finns långsiktiga förändringar (t.ex. delar i nya skollagen, skolinspektionens starkare ställning, lärarlyftet) som regeringen arbetar med som är bra och som kommer vara viktiga. Men de kortsiktiga förbättringar som borde ha gjorts, utifrån en annan analys, har uteblivit; mindre barngrupper på förskolor och fritids, ökad lärartäthet, bättre arbetsmiljö, rejält utbyggt stöd till alla barn med särskilda behov och funktionsnedsättningar, ökat inflytande för föräldrar och elever, rätt till handledning för pedagoger, ledarskapsutbildning för skolledare osv.  Allt detta som, faktiskt, kostar pengar!

Våga prioritera barn! Sänk skatterna sen! Vi efterlyser mer långsiktighet och mindre plånboksfrågor i valet!

Barnverkets samordningsgrupp, skolgrupp och förskolegrupp, 2010-09-01


www.barnverket.nu

Hämta dokumentet som PDF-fil: Barnverkets valservice 2010

Läs även DN sammanställning över vad blocken vill med skolan. DN 16/9 2010

Pris till Göteborgsföräldrar mot nedskärningar (numera Barnverket Göteborg)

“Tidskriften KRUT (Kritisk Utbildningstidskrift) har beslutat att ge 2010 års Gunnar Elvesonpris till Göteborgsföräldrar mot nedskärningar och Musiktåget mot nedskärningar.

Göteborgsföräldrar mot nedskärningar heter sedan en tid tillbaka Barnverket Göteborg.

Anledningen är ert arbete för att värna skolan, er förmåga att engagera föräldrar och andra berörda i den politiska processen om skolan, och er insats för att vidga det offentliga samtalet om skolan.

Gunnar Elveson var med och startade tidskriften KRUT 1977. Ett av tidskriftens fundament är att inte enbart kritiskt granska svensk skola utan även att på olika sätt lyfta fram sådant som främjar dess demokratiska funktioner.

Mer info om KRUT och priset finns på www.krut.a.se. Priset, som delas ut vartannat år, är på 10 000 SEK plus ett diplom och kommer att delas ut på Bokmässan i Göteborg fredagen den 24 september klockan 14.00″

30% av väljarna anser att skolfrågorna avgör hur de skall rösta i valet

Lärarnas Riksförbund presenterar idag “Skolan och valet 2010 – en väljarundersökning”. Man har gjort en omfattande undersökning bland väljarna baserad på 4 500 telefonintervjuer med personer i åldern 18-74 år. Väljarna har fått svara på frågor om sina åsikter i olika skolpolitiska frågor, samt om sitt förtroende för de olika partiernas, partiledarnas och blockens skolpolitik.

Resultaten talar sitt tydliga språk: Väljarna är överens över block- och partigränserna i de skolpolitiska frågorna såväl vad det gäller problemformulering som åtgärder. Resultaten manar således till gemensamma överenskommelser över block- och partigränserna.

Hämta hela undersökningen som PDF här:
Skolan och valet 2010
Kommunjämförelse

Mindre klasser och behöriga lärare är väljarnas viktigaste frågor

Hela 30 procent av väljarna anser att skolan som enskild fråga kan avgöra hur de kommer att rösta i höstens val. Det innebär att skolan och hur de politiska partierna hanterar skolfrågan kan vara helt avgörande för vilken regering som bildas efter valet.

De viktigaste skolsatsningarna är enligt väljarna mindre klasser och behöriga lärare. Minst 75 procent av alla partiers väljare prioriterar mindre klasser framför andra satsningar. Minst intresse av alternativen väcker effektivare skolförvaltning (16 procent), bättre skollokaler (16 procent) och bättre skolhälsovård (14 procent).

Läs mer på www.lr.se

Lärarnas Riksförbund arrangerar Skolans Dag 24/8

LR har Presskonferens idag tisdag 24/8 kl 9.00 på Kulturhuset i samband med att man presenterar Skolans dag på Kulturhuset i Stockholm.

Läs mer om Skolans dag och hitta programmet för dagen på LR:s hemsida. Alla som är intresserade av skolan och skolans utveckling bör komma till Kulturhuset den 24 augusti, en dag fylld med inspirerande föreläsningar och workshops — allt utan kostnad!

Ur programmet:
12:00-13:30 Slaget om skolan — årets viktigaste skoldebatt

Skoldebatt med ledande politiker. Vilken skolpolitik utlovar partierna inför valet i höst? I debatterna möts Sofia Larsen (C), Marie Granlund (S), Rossana Dinamarca, (V), Margareta Pålsson (M), Gunilla Tjernberg (KD), Mats Pertoft (MP) och Lotta Edholm (FP). Moderator: Erik Blix.

Plats: Sergels Torg 3