Kära föräldrar och väljare!

Barnverket uppmanar Er alla att rösta i valet med Barnens Bästa för ögonen. Som hjälp för Ert ställningstagande har vi ställt viktiga frågor till partierna om förskola, fritids och skola:

Jämför själv partiernas svar ordentligt i lugn och ro här: http://www.barnverket.nu/politikerfragor/overview.php

Men som snabb ”valservice” vill vi här ge alla väljare en kort kommenterad sammanfattning i form av Barnverkets valdebattsinlägg:

1. Arbetsmiljön i Förskolan

”Arbetsmiljölagen är inte direkt tillämplig på så små barn som i förskolan”, säger (m) och (c).  Folkpartiet säger att arbetsmiljölagen ”reglerar ett förhållande mellan anställd och arbetsgivare”.  Av dessa anledningar slår man bort våra krav. De rödgröna partierna däremot har lämnat in en gemensam motion i riksdagen om att arbetsmiljölagstiftningen ska göras tillämpbar även för förskolans barn, så som Barnverket krävt i många år.  Även (kd) vill verka för detta. Stor chans till majoritet i Riksdagen för en förbättring efter valet alltså!

2. Barngruppernas storlek i Förskolan

Här noterar Barnverket med stor glädje att (s) äntligen uttalar behov av att i nationella riktlinjer begränsa storleken för de allt för stora barngrupperna! Bravo!

(v) föredrar att satsa på personaltäthet, men utan riktlinjer. (kd) hänvisar till Skolverkets allmänna råd om max 15 barn per grupp.  Övriga partier säger som alltid: ” Detta är en fråga för kommunerna”. Problemet är bara att det har det ju varit hela tiden – och kommunerna har ALDRIG åtgärdat problematiken så länge som den funnits från slutet av 90-talet och fram till idag! Och alldeles för få följer Skolverkets allmänna råd.

3. Fritids betydelse för måluppfyllelsen i skolan

Flera partier (fp, s, v) verkar ha tagit intryck av Skolinspektionens kritik och Barnverkets fleråriga kampanj för att lyfta frågan om kvaliteten i fritidshemmen! (v) är allra tydligast och vill ha särskilda resursförstärkningar just till fritids, man vill också begränsa barnantal och öka personaltäthet till angivna nivåer! (s) och (fp) lyfter fram vikten av att utbilda fler och bättre fritidspedagoger, men (s) kritiserar fp för att utbildningen kortats ner. (fp) vill se över målen för fritids och knyta dem närmare skolans läroplan. (s) vill ”prioritera fritids före skattesänkningar”.

4. Elevhälsa och specialpedagogiskt stöd

Här förefaller alla överens – det ska finnas stor och nära tillgång till detta på alla skolor! Så varför fungerar det inte? Mantrat om ”kommunernas ansvar…” återkommer. Regeringen har i den nya skollagen förbättrat skrivningarna och lagt till att i teamen skall ingå även psykolog och kurator och ”personal med kompetens att tillgodose specialpedagogiska behov”.  Inget parti vill ange nivå på tillgång, annat än ”god”. (s) påpekar att all elevhälsa ska vara kostnadsfri.

5. Införandet av en ”Lex Skola”

Med detta menar vi en lag som ger all personal rätt och skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden, som brott mot skollag och styrdokument och kränkande behandling i förskola och skola. Detta är ett krav Barnverket drivit i flera år!

Här har det hänt mycket! (c)och (kd) har fått alliansregeringen att tillsätta en utredning om detta. (m) säger sig vara positiva, så även (s) som säger sig ha drivit frågan själva och (v) som talar om ”handlingsplikt”, inte bara anmälningsplikt, liksom (mp) även om dom inte tagit slutlig ställning. (fp) talar om anmälningsplikt vid misstanke om mobbning, men undviker svara konkret om Lex Skola. Barnverkets slutsats kan bara bli att Lex Skola kommer bli verklighet under nästa mandatperiod!

6. Är skolans fostrande och demokratiska uppdrag lika viktigt som kunskapsuppdraget?

Tveklöst ”Ja” svarar (c)!  De rödgröna partierna är lika tydliga i att dessa tre uppdrag är jämbördigt lika viktiga och befruktar varandra. (Fp), (m) och (kd) sätter kunskapsuppdraget främst, men menar också att de andra två är viktiga.

7. Skolans måluppfyllelse, kvalitet och politiska prioriteringar

Till sist men inte minst en kommentar om aktuell (2010-09-01) statistik från Skolverket som visar att antalet barn som inte klarade målen i grundskolans år nio FORTSATTE ATT ÖKA även förra läsåret, nu är det nästan 12 % som inte får godkänt i något eller några av kärnämnena och därför inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program (en ökning med nästan 1 % på ett år). Barnverket menar att detta är ett stort misslyckande för Jan Björklund och regeringens skolpolitik. Allt kan inte skyllas på andras gamla synder! På fyra år måste någon förbättring börja kunna åstadkommas av den minister som säger sig vara skolans bästa vän.

Barnverket menar att de åtgärder regeringen hittills infört bygger på en delvis felaktig analys – och därmed inte ger något resultat. Självklart finns långsiktiga förändringar (t.ex. delar i nya skollagen, skolinspektionens starkare ställning, lärarlyftet) som regeringen arbetar med som är bra och som kommer vara viktiga. Men de kortsiktiga förbättringar som borde ha gjorts, utifrån en annan analys, har uteblivit; mindre barngrupper på förskolor och fritids, ökad lärartäthet, bättre arbetsmiljö, rejält utbyggt stöd till alla barn med särskilda behov och funktionsnedsättningar, ökat inflytande för föräldrar och elever, rätt till handledning för pedagoger, ledarskapsutbildning för skolledare osv.  Allt detta som, faktiskt, kostar pengar!

Våga prioritera barn! Sänk skatterna sen! Vi efterlyser mer långsiktighet och mindre plånboksfrågor i valet!

Barnverkets samordningsgrupp, skolgrupp och förskolegrupp, 2010-09-01

www.barnverket.nu

Hämta dokumentet som PDF-fil: Barnverkets valservice 2010

Läs även DN sammanställning över vad blocken vill med skolan. DN 16/9 2010