Arkiverade sidor

Pressmeddelande från Barnverket 2009-04-16

Aktiva föräldrar i styrelser stärker skolors ledning och höjer skolans resultat!

Men regeringen mörkar framtida möjligheter att utveckla arbetet med lokala skolstyrelser med föräldramedverkan. Barnverket kräver besked om ett permanentande av försöksverksamheten som löper ut 30 juni 2009.

• Fredagen den 17/4 samlar vi föräldrar från skolstyrelser med föräldramajoritet från olika delar av landet i Stockholm. Vi vill lyfta upp deras insats i ljuset. Barnverket är övertygat om att ett ökat föräldraengagemang, byggt på reellt inflytande i skolan via medverkan i lokala skolstyrelser, är ett effektivt sätt att utveckla skolan. Förutom egna erfarenheter från skolor i Sverige finns internationell erfarenhet och forskning som visar på samma sak, säger Eva Datta, projektledare i Barnverket.

Sedan 1995 har riksdagen och Skolverket möjliggjort utvecklingsarbete med lokala skolstyrelser, men från 30 juni 2009 är läget ovisst. Inget besked om försöket skall permanentas, förlängas eller skrotas finns ännu.

– Det är nonchalant att hantera de aktiva föräldrastyrelserna så här! Dessutom tragiskt att man inte utvärderar arbetet noga i samband med den nya skollagen som är på väg. Man verkar också helt ha missat den utveckling inom området som pågår i flera andra länder. Vi vill med seminariet peka på de positiva erfarenheter som redan finns och uppmana riksdagens ledamöter att se till att möjligheten att utveckla lokala skolstyrelser förstärks i den kommande skollagen. Frågan borde uppgraderas – inte läggas åt sidan som regeringen nu förefaller att göra!

Barnverket bedriver bl.a. utvecklingsarbete tillsammans med Nynäshamns kommun kring skolstyrelser med föräldramajoritet. Föräldrasamverkan är idag en av Barnverkets högst prioriterade frågor. Av den anledningen tar Barnverket initiativ till seminariet på Katarina Norra 17/4. Vi avser på plats skapa ett nätverk för befintliga lokala skolstyrelser (drygt 220 idag).

MEDIA BJUDS IN TILL SEMINARIET 17/4 UNDER EN TIMMA: 13.30 – 14.30. KATARINA NORRA SKOLA, TJÄRHOVSGATAN, SÖDERMALM.

Barnverket håller även sitt åttonde riksmöte i helgen, på Fryshuset lördag – söndag 18-19 april. Under lördagen kommer bland annat resultatet av seminariet diskuteras och det fortsatta arbetet med Föräldrasamverkan att planeras.

MEDIA BJUDS IN ATT NÄRVARA UNDER RIKSMÖTET PÅ LÖRDAG 18/4, PÅ FRYSHUSET (Ring oss för ök om lämplig tid att komma)

Läs mer om Föräldrasamverkan och lokala styrelser här:

För ytterligare information, kontakta:

Eva Datta, Barnverkets samordningsgrupp, projektledare Föräldrasamverkan: 070-351 74 91, evadatta@telia.com

Ann-Charlotte Ekstedt, Barnverket Nynäshamn, ansvarig för utvecklingsarbete med lokala styrelser i Nynäshamns kommun. 076-348 0621. a-c.ekstedt@hotmail.com

Ulf Jederlund, Barnverkets arbetsgrupp Skola: 070-240 35 66, kontakta@musikladan.nu

Barnverket är ett rikstäckande nätverk av föräldrar och andra engagerade vuxna som verkar för barn i förskola, skola och på fritids. Barnverket bildades i april 2000 och har idag medlemmar i ca 200 av landets 289 kommuner.

www.barnverket.nu

Skrivelse till Skolverket

Inledningsvis ser vi det inom Barnverket som önskvärt att man i Läroplanen anger vilka studier man har till grund för ändringarna och förtydligandena. Det underlättar för föräldrar och pedagoger att ha studier att förhålla sig till. Förslagsvis kan man utgå från de studier som nämns i ”Forskning pågår- förskola”. Skolverket har ju också kommit med en utmärkt rapport. ”Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002 Lusten att lära – med fokus på matematik”.

Med utgångspunkt från nämnda rapport anser vi att: • Att samma fokus läggs på lust och motivation att lära • Att man fortsatt ska betona inlärning genom socialkonstruktivistisk teori,

Metakognitiv teori, där också kognitiv teori ingår och symbolisk interaktionism • Att man fortsättningsvis betonar kontinuiteten. Grunden för inlärning, pedagogik och

bibehållen lust och motivation läggs i förskolan. Förskolan är alltings början.

Vidare anser vi att:

• Att man tydliggör och lyfter fram förskollärarens roll och ansvar. Barn med behov av särskilt stöd ska inte hamna på undantag. Särskilt viktigt är det för dem att de är förskollärarnas ansvar och att de får stöd av kvalificerad personal.

• Att man kan och bör ange grundförutsättningar för att denna pedagogik ska kunna implementeras

• Tydligare fokus kan läggas på att använda sig av kompensatoriska IT-verktyg. Det står i läroplanen “Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning”. ”Kan” bör ändras till ”ska”.

• Utvärdering ska ske av förskolans förmåga att leva upp till målen. • Förskolebarnen ska under inga omständigheter utvärderas

Slutligen kan vi inom Barnverket inte nog poängtera att det är skolan som ska ”förskolifieras” och inte tvärtom. Förskolebarn är inte elever. Vidare måste pedagogernas förutsättningar förbättras om inte ännu tydligare krav på dem, enligt nya läroplanen, ska leda till uppgivenhet och utbränning. Lärarförbundet gjorde för några år sedan en enkät: 2/3 av förskollärarna säger själva att de inte har förutsättningar att arbeta efter förskolans läroplan. Som den ser ut idag.

Anna Rönmark för Barnverket, Förskolegruppen. Email: annron@ownit.nu Tel: 073 930 78 90

Utbildningsdepartementet registrator, utbildningsminister Jan Björklund

1. Barnverket vill uppvakta Utbildningsministern angående föräldrainflytande i skola och förskola i form av lokala skolstyrelser.

Med anledning av att försöksverksamheten för ”lokala skolstyrelser med föräldramajoritet” (i dagsläget finns drygt 200 sådana styrelser på skolor i hela landet) löper ut 2009-06-30 och inget besked om hur frågan hanteras inför framtiden ännu lämnats av regeringen känner vi engagerade föräldrar idag oro över att denna möjlighet till reellt inflytande och stärkande av skolan skall gå förlorad. Vi önskar av denna anledning få träffa utbildningsminister Jan Björklund snarast möjligt, i maj eller juni månad.

Inom Barnverket har vi blivit allt mer övertygade om att föräldrar har massor att tillföra skolan och att direkt och reellt inflytande genom lokala styrelser är något vi bör satsa mer på. Av den anledningen har Barnverket tillsammans med Nynäshamns kommun och med stöd från Skolverket under 2008 – 2009 startat ett pilotprojekt med en helt ny styrelse vid Tallbackaskolan i Ösmo. Här har skapats ett stort engagemang i kommunen för detta sätt att utveckla skolan. Projektet kommer att dokumenteras och utvärderas vetenskapligt. Fler skolor i Nynäshamn står antagligen också på tur att starta styrelser.

Barnverket har även tagit initiativ till bildandet av ett riksnätverk för de befintliga lokala skolstyrelserna. Den 17 april hölls nätverkets första träff i Stockholm med ca 25 deltagare. I det helt nybildade nätverket deltar redan ett 50-tal lokala skolstyrelser.

Arbetet med Lokala Skolstyrelser (Barnverket använder inte begreppet ”med föräldramajoritet” då vi inte anser att majoritetsförhållandet är avgörande, det viktiga är samverkan och delaktighet) har utvecklats betydligt mer i flera andra länder och goda erfarenheter och inspiration kan hämtas från t.ex. Nya Zeeland och Danmark. Internationell skolforskning om framgångsrika skolor visar att faktorn engagerade medverkande föräldrar är en av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola.

I detta läge menar Barnverket att lagrummet för lokala skolstyrelser måste befästas och förstärkas i arbetet med den nya skollagen.

Vi kräver att den pågående försöksverksamheten förlängs till dess den nya skollagen är antagen med starka skrivningar om lokala skolstyrelser, så att inte de mer än 200 styrelser som idag fungerar, och de nya initiativ som tagits så sent som i år av Nynäshamns kommun m.fl., omintetgörs.

2. Barnverket anmäler sig härmed som remissinstans för kommande skollagsremiss:

Barnverket, c/o Jederlund, Katarina Bangata 71 3tr ö.g. samordning@barnverket.nu och skolan@barnverket.nu och forskolan@barnverket.nu

Bästa hälsningar!

Ulf Jederlund, Eva Datta, Ann-Charlotte Ekstedt, Martin Fredin Barnverket

Innehåll:

• Diskutera skolans arbetsmiljö med Barn och elevombudet – BEO, Lars Arrhenius!

• Ny ”avdelning” i Gävle

• Det kokar i Göteborg…

• Rapport från samrådsmöte med skolverket om värdegrundsarbetet i skolan.

Diskutera skolans arbetsmiljö med Barn och elevombudet – BEO, Lars Arrhenius!

Den 17 november, klockan 18.30 – 20.30 på Sensus i Medborgarhuset i Stockholm möts Christer Nylander (fp), Riksdagens utbildningsutskott, Sofia Brändström, vice ordförande för Sveriges elevråd SVEA, Lars Arrhenius, Barn- och elevombudet och Göran Bergström, VD för Norrvikens skola och styrelseledamot i SAMBA för att diskutera skolans arbetsmiljö. Barnverket representeras av seminarieledare Ulf Jederlund.

Ur inbjudan:
Det är dags att på allvar prioritera barnen och deras behov. Vi vet att en av de viktigaste frågorna för framtiden är hur skolan lyckas med att ge barn och unga de kunskaper och färdigheter de behöver för sitt yrkesliv. Samtidigt är skolresultaten i alltför många skolor undermåliga och mer än tio tusen elever (f.n. ca 11 % av eleverna i 9:an) misslyckas varje år att komma in på gymnasiernas nationella program.

Kom dit och lyssna, ställ frågor och diskutera!

Läs mer på www.barnverket.nu

Ny “avdelning” i Gävle

Numera finns Barnverket även i Gävle. Genom ett antal engagerade föräldrar som fick nog startades det upp ett lokalt nätverk. Vi hälsar förstås alla nya välkomna!

Det kokar i Göteborg

I Göteborg har ett flertal föräldraföreningar jobbat för att försöka påverka den väldigt negativa spiral av nedskärningar. Bland annat har de skapat en namninsamling för mindre barngrupper i förskolan. Surfa in på www.mindreforskolegrupper.se för att skriva under.

Rapport fr samrådsmöte med skolverket om värdegrundsarbetet i skolan

Tillsammans med sex andra “tunga” intresseorganisationer inbjöds Barnverket i slutet av oktober till samrådsmöte på Skolverket.

Mötet hölls med anledning av ett nytt regeringsuppdrag om värdegrundsfrågor som Skolverket fått. Bakgrunden är i korthet följande:

1. den svenska skolan har och ska fortsättningsvis ha ett fostrande uppdrag tillsammans med föräldrarna,
2. undersökningar visar att arbetet med likabehandlingsplaner lokalt inte bedrivs som det var tänkt och
3. barns medvetenhet om sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention är för dålig

Resultaten av dessa undersökningar är oroande menar regeringen och pekar på följande:

• Trygghet är övergripande av stor betydelse för elevernas inlärning och utveckling, därför är det viktigt att arbeta med värdegrundsfrågor.
• Verktyg och metoder behövs för att möjliggöra diskussioner med elever kring värdegrundsfrågor och empatisk förmåga utifrån konkreta vardagsmiljöer.
• Tydliggöranden av samband mellan skolans värdegrund och internationella konventioner behöver ske.
• Skolans mobbningsförebyggande arbete bör ses som en del av det större arbetet med skolans värdegrund.
• Elevers inflytande och delaktighet i enlighet med barnkonventionen behöver utvecklas.
• Skolan skall ges möjligheter att inkludera föräldrarna i värdegrundsarbetet.

Sammantaget ser man att Barnverkets satsning på föräldrasamverkan i form av lokala styrelser ligger helt i linje med regeringsuppdraget, vilket vi som representerade Barnverket på mötet (Eva Datta, Ove Sjöbom och Gunilla Niss) också framhöll. I Skolverkets egna minnesanteckningar från mötet finns formuleringen:

” Lokala föräldrastyrelser är exempel på forum som direkt kan uppmärksamma och ta tag i värdegrundsproblematiken där den utspelar sig”

Så vitt vi vet är Barnverket den enda organisation som tagit initiativ till att konkret förstärka och utveckla skolan, förskolan och fritidshemmet på ett mer heltäckande sätt. Projektet i Nynäshamn med igångsättning av en lokal styrelse med föräldramajoritet och med ambition att sprida verksamheten till andra skolor i kommunen och andra kommuner skapar möjligheter av skilda slag. Värdegrundsarbetet tillsammans med elevdelaktighet och betonandet av skolans och föräldrars fostrande roller i gemenskap lämpar sig utomordentligt väl för organiserad föräldraaktivitet i vår tappning. Regeringsuppdraget ger oss nu gott bränsle i kampen att förverkliga våra visioner.

Samarbetet med på området erfaren forskare ökar även våra kvalitativa möjligheter till genomslag för projektet väsentligt, något som noterades särskilt av Skolverket.

Tillsammans med övriga organisationer framhöll Barnverket även de höga ambitionernas oförenlighet med den krassa ekonomiska verkligheten och frånvaron av hållbara satsningar på våra barn och ungdomar på många håll i landet. De stora barngrupperna och den låga personaltätheten i förskolan, otillräckliga lärarresurser och elevhälsa i skolan, fokuseringen på ”absolut” kunskap och en tilltagande tendens att sortera och marginalisera människor, inte minst från andra kulturer och sociala sammanhang kan få förödande konsekvenser på sikt.

Nästa möte kring arbetet med värdegrunden i skolan är i juni 2010.

Medlemsbrev från Barnverket, December 2009

Svara ej på detta mail! För kontakt med oss – se nedan i sidfoten!
Om det här mailet ser konstigt ut kan du läsa det i din webbläsare här.

Innehåll:
Nytt arbetsmöte i Stockholm 23 januari
Barnverket i Malmö uppmärksammat som gott exempel
Föräldra- och elevinflytande i lokal styrelse
Angelägen fråga om medlemsregistrering

Nytt arbetsmöte i Stockholm 23 januari

Samordningsgruppen vill uppmana dig som engagerad i barnen att åka till Stockholm och vara med vid vårt arbetsmöte den 23 januari. Vi kommer bland annat diskutera hur vi ska stärka arbetet ute i landet under valåret som kommer.

Programet kommer att publiceras på hemsidan. Där kan du även läsa andra nyheter.
Anmäl dig på samordninggruppen@barnverket.nu

Barnverket i Malmö uppmärksammat som gott exempel

Barnverkets lokala nätverk i Malmö har blivit uppmärksammat som ett gott exempel i staden. Stadshuset har avsatt 500.000 kr till ett projekt inom brukarinflytande och den aktiva föräldraföreningen var ett tungt vägande skäl till att stadsdelen Limhamn/Bunkeflo fick ta del av pengarna.

50.000 kr har avsatts till att frigöra resurspersoner för att stärka brukarinflytandet i förskolan. Barnverket Malmö önskar att pengarna bland annat används till att skapa en levande och aktiv hemsida där föräldrar kan dela och sprida information mellan andra föräldrar och med personal och skolledning.

Vill du veta mer om brukarinflytandeprojektet i Malmö så hör av dig till martinfredin@glocalnet.net eller läs mer på www.barnverket.nu under aktuella projekt.

Föräldra- och elevinflytande i lokal styrelse

Barnverkets satsning på lokal styrelse med föräldramajoritet vid Tallbackaskolan i Ösmo, Nynäshamns kommun har kommit igång ordentligt under hösten. Dagordningen för styrelsen består av elevernas punkt, föräldrarnas punkt, skolledningens punkt och övriga frågor. Styrelsens främsta uppgift är att arbeta för ökat föräldra- och elevinflytande samt att utforma skolans yttre och inre miljö.

Margaretha Kristoffersson, forskare vid Umeå universitet, samarbetar med Barnverket för kvalitet, kunskapsöverföring, dokumentation och utvärdering av styrelsen. Hon har bl a undersökt hur ledamöterna upplever styrelsens arbete och alla har enbart positiva upplevelser. De tycker att det har hänt en hel del vid skolan och menar att de upplever att det är en ökad aktivitet bland övriga föräldrar.

Med erfarenheterna från detta pilotprojekt i Nynäshamns kommun vill nu Barnverket sprida intresse för fler verksamheter med föräldra- och elevinflytande både inom Nynäshamns kommun och andra kommuner. Initiativ ”underifrån”, grundat på intresse från elever och föräldrar, uppmuntras.

Ingången kan vara en inspirationsdag i Nynäshamn eller annan kommun till våren.
Hör av dig till samordning@barnverket.nu om du vill veta mer om Barnverkets arbete med lokala styrelser.

Angelägen fråga om medlemsregistrering

Skolverket har gjort oss uppmärksamma på att den finansiella bilden kan komma att förändras i och med att Barnverket söker pengar på antal medlemar i föreningen och inte på de aktiviteter vi gör. Detta innebär att du som läser detta behöver ”nyregistera” dig en gång om året för att våra register ska vara uppdaterade.

Den 22 januari kommer några personer från Barnverket att träffa skolverket för att prata om den kommande förändringen inom medlemsregisteringen och vårt sätt att organisera arbetet. Vi kommer därmed att påbörja ett nyregisteringsarbete för att strukturera upp våra register.
I nästa medlemsbrev kommer vi att presentera mer information om hur vi går tillväga för att uppdatera våra register.

Med en förhoppning att alla får en riktigt snöig julhelg med mycket pulkaåkning och ett gott nytt år!!

SE UPP I BACKEN!

…

Förskoleplan saknar tak för barngruppernas storlekLäs mer »

Barnverket vill med detta uttalande framföra vårt fulla och varmt engagerade stöd till deltagare och arrangörer vid manifestationen i Göteborg idag den 10 maj 2009 emot nedskärningar i skolan!

Vi vill också ge ett perspektiv bakåt några år – för att vidden av galenskapen av de nya nedskärningarna i skolan 2009 skall framträda klart för alla.

Barnverket bildades år 2000 just i samband med protestaktioner, namninsamlingar och skolstrejker runt om i Sverige. Vi slogs mot de svåra nedskärningar och försämringar i skola och förskola som pågått under hela nittiotalet. Måttet var nu rågat kände många!

Alla lokala initiativ och protester på kommunal nivå hade inte hjälpt och vi var många som förstod att vi måste samla kraften och arbeta också på riksnivå – mot Regering och Riksdag. Därför skapades Barnverket. (www.barnverket.nu)

Barnverket menar att Sverige skulle kunna ha ”världens bästa skola” – om kommuner, pedagoger och skolledare bara fick arbetsro och resurser nog att förverkliga det som redan är beslutat skall gälla – de lovvärda och genomtänkta planer och formuleringar som står i skolans gällande styrdokument: Skollagen, FN ́s Konvention om Barnets Rättigheter och skolans läroplan.

Alla barns rättighet till en trygg och likvärdig skolgång och rättigheten att nå målen i skolan – det står ju där! Det som brister är utförandet!

Det är tyvärr ett enormt glapp mellan styrdokument och verklighet på många håll. Varje barns rätt till enskilt stöd är ett bra exempel. De allra flesta föräldrar får slåss enormt för att få någon extra hjälp för sitt barn över huvud taget. Många får inget stöd alls. Helst krävs en neuropsykiatrisk diagnos för att få stödinsatser, även vid t.ex. läs- och skrivsvårigheter. Är detta vettigt?! Nej, knappast! Det kanske snarare är skolan som behöver en diagnos än barnen ibland?

Verkligheten kan beskrivas bl.a. med siffror. Grundskolan förlorade under 1990- talet ca 25% av sina resurser, personaltätheten bland pedagoger minskade med ca 20%. Lägg därtill att antalet specialpedagoger, speciallärare och elevvårdspersonal på många skolor näst intill raderats bort helt.

Detta under några år då skolan genomgick stora och historiska förändringar – den nya läroplanen LpO-94/98 skulle genomföras och skolan fick en ny huvudman, den kommunaliserades. Denna stora omorganisation och förnyelse av skolans arbetssätt hade behövt MER resurser INTE 25% MINDRE resurser för att lyckas. Skolledare och pedagoger hade behövt stort stöd och mycket kompetensutveckling! Istället blev det kaos. Och vi föräldrar fick nog!

Inom skolbarnomsorgen är det faktiskt än värre; personaltätheten på fritids 1990 var 1 pedagog på 8 barn. År 2000 var den 1 pedagog på 17 barn. Och idag är siffran 1 pedagog på 19,6 barn. Smaka på den – en pedagog och 19,6 barn! I grupper som kan vara upp till 100 barn stora på sina håll.

Fritids är enligt vår erfarenhet rent av skadligt för många barn idag! Fritids skapar nya problem i form av stressade otrygga barn, mobbing och konflikter. Istället för att vara en trygg vistelse och en pedagogisk resurs.

Men alla verkar ha glömt att fritidshemmen omfattas av grundskolans läroplan och är tänkt vara en viktig del av skoldagen och barns lärande! En tanke som med rådande situation är en illusion. En stor potential att arbeta med lek, språk, skapande, och värdegrundsfrågor i pedagogiska miljöer med närvarande vuxna är således slängd på soptippen!

Har någon hört utbildningsminister Jan Björklund över huvud taget nämna skolbarnomsorgen när han beskriver skolans problem? Barnverket tror att en upprustning av skolbarnomsorgen är en kungsväg mot både ökad måluppfyllelse och tryggare barn i skolan. Barnverket kräver därför: Återställ personaltätheten på fritids till 1990 års nivå!

Utbildningsminister Jan Björklund talar mycket om vikten av kunskapskontroll, uppföljning och utvärdering. Visst är det viktigt med uppföljning och utvärdering – men bara om det som framkommer i mätningarna verkligen innebär någon åtgärd!

Här skulle stat och kommuner kunna föregå med gott exempel: Skolverket har ju riktat mycket allvarlig kritik mot kommunernas sätt att bedriva skolbarnomsorg i utvärdering efter utvärdering under hela 2000-talet, man har till exempel påpekat att den pedagogiska verksamheten är ”satt på undantag och att fritids, som bäst, erbjuder god barnomsorg”. I år skrev man:

”Skolverket anser att situationen nu är av en sådan art att även regeringen måste uppmärksammas på behovet av kvalitetshöjande åtgärder i fritidshemmen”

Men ingenting händer! Inga insatser görs. Nya nedskärningar accepteras. Varför då hålla på att utvärdera år efter år? Är det kanske inte dags att lägga ner fritids istället, om man nu ändå aldrig kommer förbättra de belagda bristerna?

I skolan upplever pedagoger och föräldrar samma sak: man har gjort mätningar, man vet att det finns brister; t.ex. att arbetsmiljön är dålig eller att eleverna har särskilda behov – men sen då? Ingenting händer.

Nu ska vi dock inte vara så negativa. Barnverket ser därför med förhoppning fram emot de insatser och åtgärder som kommuner och regeringen kommer att vidta då de nya nationella proven i år 3 kommer att ”avslöja” (som om pedagogerna inte redan vet hur det ligger till) barnens behov av extra stöd och bättre undervisning.

Nå, tillbaka till nedskärningarna. Idag kommer alltså massor av rapporter varje dag om hur Sveriges kommuner skär ner i skolan. En helt ny undersökning, från i veckan (LR och SvD), visar att 3 av 4 kommuner gör stora besparingar i skolan till nästa läsår! Runt tusen lärare har redan varslats och fler är att vänta. Föräldraprotester rapporteras på nytt, från Luleå, Sundsvall, Falun, Alingsås, Borlänge, Malmö, Stockholm och Göteborg … Listan blir lång, lång, alltför lång!

Och kom då ihåg perspektivet: utgångsläget för dagens nedskärningar är i stort sett samma resurs nivå som föranledde protesterna redan för tio år sedan! Barnverkets och andras protester och arbete för att lyfta förskolan och skolan fick stopp på den förra nedskärningsepoken och vi har under 2000-talet sett ett mindre positivt resultat i form av nya resurser till förskolan och skolan. Men det handlar om bara några få procentenheter plus för grundskolan och förskolan, och ett fortsatt minus för skolbarnomsorgen. Vi har alltså inte på långa vägar ännu återställt kvaliteten i skolan från 90-talets svåra nedskärningar!!! Och då börjar alltså en ny stor och svår nedskärningsvåg dra fram över landet.

De kostnader som 90-talets nedskärningar dragit på samhället i form av skolmisslyckanden, utslagning och psykosocial ohälsa har bara börjat bli mätbara! Men många forskare och samhällsvetare är eniga om analysen. Det har varit de svagaste barnen som drabbats värst, som alltid. Och det kostar! Ett enda skolmisslyckande har beräknats till en samhällskostnad på flera miljoner. En enda grov brottslings karriär har beräknats kosta samhället uppemot trettio miljoner.

Det är absurt om inte samhället, med regering och riksdag i spetsen, skall dra några lärdomar alls av detta och se till att den ekonomiska krisen inte denna gång åter ska slå mot skolan och barnen.

Det är dags att våga prioritera! Det är dags att tänka ekonomiskt! Det är dags att tänka långsiktigt! Investera i Barn och satsa på Framtiden!

(riktat till tänkta åhörare: politikerna):

Vi i Barnverket har under de här åren träffat Er, Riksdagsrepresentanter, flera gånger i goda samtal och talat med Er om detta. Vi har uppfattat att ni varit engagerade, att ni håller med oss om vikten av långsiktigt tänkande och att ni känner till sambanden precis lika väl som vi. Nu är det upp till bevis:

Barnverket kräver att regeringen omedelbart skjuter till de extra resurser till kommunerna som krävs för att stoppa alla nedskärningar i skolan inför läsåret 2009 – 2010. Det behövs fortfarande MER – inte MINDRE resurser i skolan. ..

(riktat till mötet igen):

Vi vet av egen erfarenhet hur det känns när besparingarna drabbar en och vi vet vilket stort arbete och engagemang som krävs för att genomföra en samlad aktion som denna. Avslutningsvis vill vi därför säga Tack! Och Allt Gott och lycka till i arbetet, till Biskopsgårdens Föräldrakommitté och er Göteborgsföräldrar!

Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med Er fram till valet nästa år – och längre än så – för att stoppa nedskärningar och istället höja kvaliteten i Sveriges skolor.

Barnverkets samordningsgrupp och skolgrupp, 2009-05-10

Ulf Jederlund, Eva Datta, Martin Fredin och Ann-Charlotte Ekstedt